Funderade på en sak...

Nu när tanten mittemot har flyttat tänkte jag lite på vad som ska hända med hennes lägenhet...
Ja, jo; den ska väl säljas antar jag.
Men alltså. Då måste ju nån bra köpa den...
Inte nån tönt helst.
Nä, nån med tatueringar och bra musiksmak. I MIN ålder, tack.
Nån man kan prata med och typ låna socker av.
Eller annat som man, just då, inte kan gå ner på affären och köpa.
Nån som man kan låna film av! Nån som har ett djur kanske...
Egentligen borde JAG få godkänna köparen.

Dagens Don't: Att jag inte sitter med i bostadsrättsföreningen Skyttens styrelse.

Nej tack.

Om Ni inte har smakat nya Loka Krusbär/Päron och är sugna så behöver Ni inte vara det längre.
Eller jo; om Ni vill dricka nåt som smakar as så rekommenderar jag den.
Själv funderar jag på att hälla ut skiten.

Tillbaka till framtiden.

Det var längesen jag tänkte på hur det var när jag var 16 år.
Ikväll gjorde jag det. Mycket också.
Ikväll ville jag verkligen vara 16 år och ha det sådär okomplicerat komplicerat som man bara kan ha när man är just 16.
Jag är inte ens inte lite i närheten av den åldern, jag är dubbelt så gammal...
Jag får ångest, lyssnar på Imperiet och vill bara gråta.
Det gör jag också för att allt känns så jävla hopplöst ibland.

Dagens lycka!

Idag smakar 5 skopor kaffe på 4 koppar 90% kaffe!
Imorgon har nog smaklökarna blivit helt återställda. Till begravningsfikat...
Det var ju det också. Egentligen orkar jag inte. Orkar inte med ledsna människor.
Förresten hade nog Claes hellre velat att jag drack en öl istället för kaffe.
Det vill jag också.

En annan tant.

Idag ska jag, för omväxlings skull, prata om en annan tant än mig själv.
Nämligen tanten i lägenheten mittemot. Eller ja...
I alla fall; i lördags såg jag hur det flyttades ut möbler från tantens lägenhet och det kunde bara innebära en sak. Japp, hon har fått plats på ett äldreboende istället!
Bra för henne, bra för oss
Men.
I söndags kväll ringde det på dörren. Svansis öppnade och utanför stod två tjejer.
Med den gamla tanten.
Dom hade släppt in henne i porten eftersom hon sa att hon bodde där. Svansis gick ut i trappen, var borta ett tag och kom sedan tillbaka.
Han berättade att han hade frågat tanten om hon inte hade flyttat (hon hade ju ingen nyckel kvar) och då hade hon svarat att "Jo, det var väl meningen men jag tror inte att jag trivs där..."
Så hon hade alltså helt sonika tagit sin rollator och rymt!
Det slutade med att dom där tjejerna fick ta med henne tillbaka till hemmet.
Fast det verkar jobbigt om hon ska komma hit och ringa på dörren i tid och otid.
Tur att dom har bytt portkod i alla fall.
Synd att vi inte har fått något meddelande om vilken den nya koden är.

Utskriven och sjukhusbefriad!

Jag ogillar verkligen sjukhuslukt.
Det luktar sjukdom, gamla människor, tristess och skolmatsal.
Det känns som att Döden lurar runt varenda hörn, redo att hoppa på vem som helst och framkalla hjärtstillestånd. Men nu slipper jag vara inskriven på ett tag.
Däremot är jag sjukskriven veckan ut.
Och när jag satt i entrén och väntade på att Svansis skulle hämta mig så ringde det en sköterska från Borlänge sjukhus för att meddela att jag har en tid där på måndag kl 11.00.
För den där ögonundersökningen. Det var ju i alla fall ett plus att jag slipper åka till Falun för det.
Men.
Jag skulle få såna där tjackiga ögondroppar igen, så det innebär att jag inte kan jobba på måndag. mest för att jag inte kommer att se nåt.
Men.
Då behöver jag ju nåt slags läkarintyg för den dagen, så det hoppas jag att dom kan fixa där...
Alltså, det här är ingen sjukdomsblogg EGENTLIGEN. :/

Äntligen.

På väg till Falun. Igen. Sista gången, för den här gången.
Jag hoppas bara att jag kan åka hem direkt när det är klart och att dom kan skriva ut mig nån annan dag, för sånt brukar ju kunna ta så lång tid.
Men det bästa med idag är jag slipper den här:


Snuvad på kaffekonfekten.

Hemma igen...
Det här med högdoskortison är ingen lek; oerhört svårt att sova, hjärtklappning, ont i huvudet och munntorrhet. Och det där med muntorrheten blir ju inte bättre av att det mesta jag dricker smakar blä.
Kortisonet går ju ut i slemhinnorna vilket gör att smaken i munnen kan liknas vid smaken man skulle få om man använde en alvedon som sugtablett...
Mjölk kan man INTE dricka och kaffe, oavsett styrka, smakar assint.
Typiskt, för jag är ju kaffesugen...
Men nu är det bara en dag kvar och sen blir jag av med nålen i alla fall.
Fast det där med synen är jag lite nojig över. Hmm.

"Rockstjärna orsakade mindre tumult på lasarett"

Så.
Vi åkte till akuten och blev hänvisade till ögonmottagningen.
Väl där hade dom naturligtvis INTE fått någon remiss...
Vi väntade ett tag men sen fick jag i alla fall komma in för undersökning.
Fick helt galna ögondroppar som skulle vidga pupillen för att det skulle vara lättare att se nåt. Inuti ögat alltså...
Och SOM det vidgade!
Jag såg helt jävla drogpåverkade ut på ögonen.
Fast det var jättejobbigt efter undersökningen, som f ö påvisade ett uns av grå starr som grädde på moset, för allt var helt suddigt pga stooora pupiller.
Satte på mig solglajjorna när vi gick tillbaka till akuten för att dom skulle skriva in mig på medicinavdelningen för kortisondropp.
När akutskoterskan såg mig sa hon att jag såg ut som en rockstjärna och syftade alltså på solglasögonen. :D Svansis åkte hem och jag gick till medicinavdelningen.
So far, so good.
Innan dom sätter droppet så kollar dom blodtryck och socker och lite sånt. Stick i fingret, in i sockerkollsapparaten och piip piip.
Sen uppstod det ett mindre ståhej; tre sköterskor kollar apparaten, frågar hur jag mår och ser allmänt märkliga ut... Men jag svarade att jag mår bra, eller ja; förutom ögat då.
Tydligen var orsaken till upptåndelsen mitt blodsockervärde som låg på 1,2...
Nu är ju inte jag så kunnig på sånt där men dom sa att om jag hade haft diabetes så hade jag varit medvetslös, och att det var väldigt konstigt att jag inte ens var svimfärdig. Jahapp. Å andra sidan hade jag ju bara hunnit äta frukost... Så jag fick äta:
  • Två ostmackor
  • En banan
  • Tre koppar kaffe
  • Dextrosol
  • Ett glas saft
  • En skiva rulltårta
  • En bulle
Droppet på fyra timmar var tråkigare än vanligt; hade ingen mp3 och inte kunde jag läsa med mina gigantiska pupiller heller.
Men nu har jag köpt en korsordstidning till mogondagens session som tar sin början vid typ 09.30.
Man ska känna att man lever,

Gilla läget.

Okej, vi satt bara i en halvtimme i väntrummet på akuten. "Perfekt" tänkte vi när en sköterska ropade upp mig och tog med oss till ett undersökningsrum.
Efter nästan fyra timmar i det där rummet tyckte vi inte alls att det var ens det minsta perfekt.
Vid 22.00 kom det till slut en läkare...
Hon skulle skriva en remiss till ögonkliniken så dit ska jag idag.
Sen blir det antagligen kortisondropp i tre dagar.
Fan. Jag som hade planerat att sova i helgen. Det kan man glömma i och med att det där kortisonet är precis som tjack
.

Orka med akuten II.

Tänker och tänker.
Fan, jag slutar ju 17.15 så det kan ju bli en hel jävla natt på det där sjukhuset...
Jag hatar att sitta i väntrum och ja...vänta.
Vänta, vänta, vänta. Läsa tråkig tanttidning.
Sen kommer det nån sköterska som typ kollar blodtrycket och sedan meddelar att det snart kommer en läkare.
Vänta, vänta, vänta. Läsa tråkig faktabok om typ sädesslag.
Sist så somnade Svansis i väntrummet för att allt tog så lång tid.
Vänta, vänta. Vänta.
Och sen kommer läkaren. Kollar, frågar och sen får man antagligen vänta lite till.
Jag vill dricka vin på Falu lasarett.

Orka med akuten...

Min sköterska ringde idag, hon hade varit sjuk
och det var därför det hade dröjt.
Hon tyckte i alla fall att jag skulle åka in till akuten... Jahapp.
Även hon trodde att det med största sannolikhet rörde sig om en synnervsinflammation men att det var bäst att det kollades upp av en, som hon så fint uttryckte sig, ögonkonsult.
Eventuellt att jag skulle få kortison för att dämpa/förkorta sjukdomsförloppet. Verkar knappt drygt alls.

Skala potatis.

Det lär väl ska vara bland det tråkigaste man kan sysselsätta sig med?
I klass med hårfärgning och att ringa olika företag/myndigheter.
Jag skulle ju faktiskt ringa Falu lasarett idag men sen började jag tänka på alla följdfrågor och då orkade jag inte. Så är det.
Men ögat lär ju inte göra mindre ont bara för att jag tänker att jag ska ringa någon med mer medicinskt kunnande än vad jag själv har. Självdiciplin; hallå?! Idag måste jag skala jävla potatis igen...
Gjorde det igår, efter att jag diskat, för att kunna göra potatismos.
Synd att pulvermos smakar spya annars hade det varit mycket enklare.
Och idag, efter att jag har diskat, så lär det skalas mera potatis till potatis- och löksoppan.
För jag betvivlar starkt att Svansis tagit tag i disken, trots att det är hans tur... Blä.

När blir man egentligen nöjd?

Förbannat också.

Jahapp. Jag är så. Jävla. Trött.
Mest på den här förbannade jävla idiotsnön. Kan det inte bara sluta?!
Svårt att gå, svårt att se.
Den är inte bra till någonting. Inte till NÅT! Cp, cp, cp-snö.
Men jag antar att eftersom den tog lång tid på sig att komma så ska den ta dubbelt så lång tid å¨sig att försvinna...
Och det är så mycket jag borde och så mycket jag måste och jag hatar det.
Och hur fan kan man översätta SpongeBob SquarePants till SvampBob Fyrkant?
Han kunde väl i alla fall fått heta SvampBob FyrkantsBralla?
Eller SvampBob KvadratByxa?
Nej, DET gick ju verkligen inte för sig. Tydligen.

Dagens Don't: Hur kan en så liten granne föra så mycket oväsen? Igår handlade det dock inte om sexuella vrål. Nej, igår dansades det elefantdansen i flera timmar. Jag börjar tro att hon är ett skämt.

Synd och skam.

Idag kännes det bättre med det som kändes dåligt igår.
Dagens i-landsproblem yttrar sig i att jag inte gillar semlor så värst mycket.
Det är ju värdelöst när det är semlans dag idag...

Så hopplöst. (En sån dag.)

Ibland känner man bara för att ge upp. Som idag.
Allt känns helt värdelöst, ingenting man gör spelar liksom någon roll. Det känns så kass att gå till jobbet, att ens kliva upp ur sängen. Att anstränga sig över huvud taget. Varför ska man?
Beror antagligen mest på sjukdomen och alla symptom, besvär och sånt som är runt omkring den. Ögat gör fortfarande ont, kanske t o m lite värre och inget svar från nån sköterska heller.
Det torde innebära att jag måste ringa och försöka få tag på nån...
Sånt som jag hatar.
Men igår fick jag i alla fall besök av Jenny och en AHD-present i form av en ny plattång av Svansis. Det var bra för den jag har lossnar det grejer från.

Så trött.

Och hungrig och ont i ögat.
Kanske ska på Tysons klubb/födelsedagsfest ikväll men då gäller det att ladda med en in i helvetes massa punk och annat bra, för av egen erfarenhet vet jag att det inte kommer att spelas någon musik i min smak där.
Men just nu är jag bara trött, hungrig och har önt i ögat. Och är inte alls pepp, trots strålande sol.

Våren loves jeans.

Ingen har väl undgått att det är jeansplagg som gäller i vår?
(Skriver jag i sann modebloggsanda!)
Det är västar, kjolar, jeggings (man kan ju dom senaste modeorden), skjortor och gud vet allt.
Har förgäves försökt hitta en jeansskjorta som INTE är sådär trendigt oversized...
En figursydd, normallång skjorta i nåt strechigt material bara. Den jag hittade på Kappahl i storlek 34 passade INTE. Den var för stor...
Och eftersom jeansleggings varit stort länge så är ju nästa steg inga kostigheter, nämligen dom här:


Herregud så roligt! :D

Sol, sol, strålande sol.

I like. I don't like att behöva jobba när det bjuds på efterlängtad sol.
Men vad ska man göra, man är ju tvungen.

På södag firar jag Alla Hjärtans Dag med att (förhoppningsvis) introducera Jenny i Buzz.
Och idag har jag ny utbildning på jobbet... Igen.
Få se vad DET kan vara. Tror att det var ett uppdrag på endast 2 veckor, så det känns ju lite sådär.
Mailade förrsten om mitt cp-öga men har inte fått nåt svar.
Jag utesluter i alla fall hjärntumör. För en gångs skull.

Tur att jag har nåt att göra!

Alltså, det är mycket som behövs göras på en gård.
Med höns, hästar, kossor, katter och andra djur.
För att inte tala om hur mycket man måste ploga, så och skörda. Jag har blivit en Farmville-fjant.
Men jag står för det.
Och erkänn att Ni skulle kunna tänka Er en liten semester på farmen! Bara ligga vid vattenfallet och sola, mata änderna vid dammen, strosa runt på ägorna och grilla en mör köttbit i kvällssolen.
(Från en egenslaktad farmko såklart.)
;D



Och konstigt ont i ögat också.

Har haft några dagars förkylning; nysningar, hosta (som gått från rethosta till den mer slemmiga varianten), huvudvärk, ingen ork och snor till förbannelse.
Nu är det bara hostan kvar, typ.
Om man inte räknar med det konstiga ontet jag har i höger öga. Gör ont när jag tittar åt sidorna. Och uppåt eller nedåt. Eller om jag trycker på det, så det försöker jag låta bli.
Googlade "ont i ögat" för att ta reda på om det var ett vanligt förkylningssymptom men dom flesta resultaten handlade om MS och synnervsinflammation, som tydligen verkade vara ganska vanligt så... Ja, det lär väl ska vara det då. För igår såg jag lite suddigt med ögat, men idag är det bättre.
Och tydligen kunde man inte göra så mycket om synnerven var inflammerad; det var bara att vänta och låta inflammationen läka ut av sig själv. Det tyckte jag lät konstigt. Kanske att jag måste maila min sköterska om det inte blir bättre. Eller om det blir värre...

Det är så lång tid kvar...


Vinter                                                     Sommar



Vilken årstid väljer du?

Ett tecken.

Idag skulle jag skriva ett sms, var lite för snabb på knapparna och helt plötsligt stod det "clas" på displayen när det egentligen skulle stå "baka".
Det tyckte jag var lite läskigt, men tog det som ett tecken och dricker nu en grogg blandad på Claes sprit som vi fick i julklapp.
Rysk sprit, juice på citron, apelsin och banan samt lite Sprite var ett bra tecken kan jag tycka.




Dagens Do
: Att ens egen klantighet kan tolkas som en hälsning från andra sidan.

Ta mer om det var gott.

Flera dagars gråt gör INTE underverk för ögonen. Verkligen inte.
Har aldrig varit med om maken till svullna och svidande ögonlock.
Döden är inte att leka med.
Vem ska nu baka rulltårta till Cheesen?! Det är sorgligt.

Claes, julen 2009.