Samma.

Jag längtar fortfarande efter mig själv.
Vi ses ALDRIG.
Vart har jag tagit vägen liksom?!
Jag saknar mig.
Och jag vill inte bli stressad, pressad och ifrågasatt.
Ett nej är precis vad det låter som.
Ett nej är varken ett kanske eller ett okej då.
Jag får en sjukt obehaglig huvudvärk. Och kliande utslag på ryggen också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback